Recension: Cars

Cars - Pixar/Disney

Denna Pixarfilm handlar inte om insekter, leksaker, monster, fiskar eller hjältar. Denna gång är det bilar som gäller. Regissören John Lasseter gör en kärleksförklaring till bilar, Route 66 och till gamla tider då saker och ting var enklare.

Lightning McQueen är det senaste stjärnskottet på racinghimlen och har bara en sak i huvudet. Att köra fort och fortast. För att vinna den åtråvärda pokalen i Piston Cup måste Lightning ta sig till Kaliforninen där säsongens sista race går av stapeln. Han kör dock vilse och hamnar tillslut i den sömniga staden Radiator Springs längs med Route 66.

Radiator Springs är en stad som drabbats hårt av den nydragna motorvägen och all trafik passerar på avstånd. Trafik som Radiator Springs tidigare levt av. Den självupptagna Lightning har till en början inte så mycket till övers för den lokala befolkningen. Men till slut lär han känna dem alla och inser att det finns mer till livet än fart och ära, nämligen kärlek och vänskap.

DanielDaniel tycker till om Cars
Jag kan erkänna redan från början att jag är en sucker för Pixar-filmer. Jag har gillat allting de har gjort tidigare och gillar även denna film. Förvänta dig verkligen inget banbrytande. Denna film är stöpt i vanlig Pixar-form.

Det som skulle få dig att tappa hakan ett par snäpp är hantverket bakom filmen. ?ven om vi är vana vid Pixars fantastiska förmåga att visa att de är mästare på animation så är Cars extremt välgjord. Så otroligt snygg i vissa scener att man blir lika glad som en sexmissbrukare på en porrmässa. Filmen är klyschig men charmig, förutsägbar men trevlig. Cars är faktiskt bättre än vad jag väntade mig men en bra bit från att vara deras bästa.

UlfUlf tycker till om Cars (engelskt tal)

Inledningsvis ser allt väldigt lovande ut, trots den oinspirerade karaktärsdesignen av själva bilarna (lika oinspirerad är översättningen av filmens titel till ”Bilar”, vilket inte alls fungerar i en svensk kontext). Ett dramatiskt race till skön musik introducerar oss till Lightning Mcqueen. Efter detta färdas Mack och Lightning mot nästa race, vilket ger tillfälle till några riktigt imponerande vyer över nattliga stads- och ökenlandskap.

Men efter att Lightning hamnat i den lilla staden Radiator Springs och vi presenterats för dussinet invånare saktar filmer ner. Vi stannar länge i samma miljöer och bilder och handlingen småputtrar. Här är det inte bara jag som skruvar på mig, även barnen i salongen börjar bli rastlösa (jag hamnade på en engelskspråkig visning med övervägande familjer). Jag kan inte påminna mig någon Pixarfilm som tappat fart och inspiration till denna höga grad.

Owen Wilson är stundtals charmig i sin röstroll som den egocentriske Lightning McQueen. Men det är väldigt endimensionellt framfört och rösten saknar värme. När sedan självgodhet hänger med en lång, lång bit in i filmen tröttnar man och engagemanget för karaktären tryter. Bland övriga röster är den amerikanske ståuppkomikern Larry The Cable Guy förvånansvärt lättsam och bra som bärgartrucken Mader som vill bli Lightnings bäste vän.

En sak som stör lite i filmen är hur etniska stereotyper slängts in. Okej, det är väl bättre att vi får skratta åt Guidos roliga italienska brytning än att det var en mer utsatt grupp som förlöjligades. Men vad är anledningen bakom att låta en kvinnlig bil representera afroamerikanerna med det där uttjatade Oprah-you-go-girlfriend-uhuh-beteendet. Det fyller inget syfte som något för barnen kan identifiera sig med, det är bara den den ytligaste av kulturella yttringar vi talar om och det fungerar inte med någon komisk effekt. Och ta sen Latino-bilen som bryter på spanska, håller sig med en lätt gänginspirerad gatu-attityd och lackar om bilar a la Westcoast Customs på MTV Pimp My Ride. ?r det Pixars syn på den latinamerikanska kulturen? ?r det något som är där för att latinokids ska få en latino-karaktär att relatera till? Väldigt underligt.

?verlag är kvalitén på regi och finesserna i historieberättandet riktigt bra, och det är en bra film. Men den är också bara bra. Denna gång lyckas Pixar faktiskt inte leverera en triumf i stil med Superhjältarna eller Hitta Nemo.

Kolla in när Cars går på en biograf närmast dig hos Biotider!

5 reaktion på “Recension: Cars

  1. För 10 år sedan var det imponerande med 3D grafik, men idag räcker det inte. Manuset till denna film har man sett förut. Jag tycker faktiskt att det är ett plagiat av Doc Hollywood med Michael J Fox. Allt är förutsägbart. Visst, tekniskt sett kan man inte klaga, men jag tyckte faktiskt inte att det var en särskilt bra film…

  2. :) Det var faktiskt vi båda som kom på samma tankar ungefär samtidigt tror jag. Tydligen läser inte Daniel min personliga blogg (jag vet, jag fattar inte heller hur han kan leva utan mina djupsinniga, klartänkta analyser av världens alla dilemman) :)

  3. Jag har tänkte tanken tidigare, speciellt när jag startade Bloggywood. Men ansåg det vara ”lättare” att ta den femgradiga skalan. Jag var inne på 100 skala, typ procent. Bara för att den inte är så vanlig, men det känns mera som den funkar bäst när det ska räknas ut ett snittbetyg.

    Ulf, din blogg ligger i mitt Bloglines, så visst läser jag din blogg. Måste ha missat om du skrivit om betygskalan.

  4. Pingback: Trailertips: Råttatouille på Bloggywood - En blogg om film.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>