Recension: En obekväm sanning

Copyright UIP

Med en bevisföring lika underhållande som den är isande klartänkt gör Al Gore klart att växthuseffekten redan fått tydligt genomslag och riskerar att hota vår nära framtid.

Amerikanske politikern Al Gore fick först upp ögonen för växthuseffekten under college-tiden, och har sedan dess följt forskningen om dess påverkan. Efter den knappa förlusten i det senaste presidentvalet har han huvudsakligen ägnat sin tid åt att resa runt i USA och föreläsa om problemet.

En obekväm sanning är en dokumentärfilm baserad på dessa föreläsningar. Det låter inte så roligt, men Gore visar sig vara mycket underhållande som talare. Och när vi matats med alltför många bilder från föreläsningssalar och diagram klipper filmmakarna till bilder av den landsbygdsmiljö där Gore tillbringade en del av sin uppväxt. Men framförallt ser de till att inte komma i vägen för Gore, som presterar en skarpsinnig pedagogisk och populärvetenskaplig insats av det slag hans bortgångne vän Carl Sagan (tv-serien Cosmos, romanen Contact) skulle varit stolt över. Likt Sagan tar Gore komplex vetenskap, illustrerar sambanden, och sätter den i ett perspektiv som vi vanliga dödliga annars saknat.

Den första halvtimmen är omskakande. Minut efter minut läggs fram oroväckande bevis för att växthuseffekten redan påverkar vår omvärld. Det är glaciärer som smälter, diagram över jordens medeltemperatur under de senaste hundratusentals åren, och konkreta exempel på hur klimatförändringar skulle kunna påverkas oss de närmaste åren.

Hade filmen slutat här hade folk snubblat ut från salongen chockade, med händerna för ansiktet. Men Al Gore och filmmakarna är inte ute efter onödigt effektsökeri eller ett vanligt hollywood-klimax. Istället ägnas mycket tid åt att berätta om vad vi kan göra och om bakgrunden till problemen, och filmen slutar rätt inspirerande.

I en scen berättar Gore att han ägnat mycket tid åt förstå vilka spärrar folk har för att förstå och ta in dessa frågor. Och sedan har han gett sig den på eliminera, krossa dessa spärrar. Det är en teknik som gett resultat, och dokumentärregissörer som Michael Moore eller Morgan Spurlock har mycket att lära från Gore om hur man underhållande berättar en logisk och rationell historia.

Utöver Gore har regissören Davis Guggenheim gjort ett fint jobb, men det är huvudsakligen med enkla, konventionella knep som musik och att fylla i bilder när Gore relaterar problem till egna erfarenheter. Filmens stjärnor är Al Gore och växthuseffekten. Lite synd är det förstås att så mycket av filmens argumentering riktar sig mot en amerikansk publik, men det hindrar den inte från att vara en oerhört kraftull dokumentär, och en av årets starkaste filmer.

5 reaktion på “Recension: En obekväm sanning

  1. Jupp en väldigt välgjord dokumentär som sticker ut från mängden. Och jag håller med dig här:

    ”Det är en teknik som gett resultat, och dokumentärregissörer som Michael Moore eller Morgan Spurlock har mycket att lära från Gore om hur man underhållande berättar en logisk och rationell historia.”

    Inte många dokumentärer som denna som är så proffsig men ändå så underhållande.

  2. Jag gillar inte dokumentären. Det är tydligt att Al Gore har en bakomliggande tanke med den här och det är inte att upplysa mänskligheten om miljöförstöring.

  3. jag tyckte filmen var absolut bland det mest spännande jag har sett. en otroligt bra film,annorlunda från andra dokumentärer. lite mycket diagram och sånt, men mycket faktarik.

    ett annat bra program som har visats på discovery tro jag är planet earth, väl värd att se.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>