Koreanska The Host vinner priser

The Host

Koreanska monsterfilmen The Host har vunnit sex stycken priser på 2006 Korean Film Awards, bland annat för bästa film, bästa regi och bästa special effekter. Vi skrev om The Host i förra veckan då den gick på Sthlms Filmfestival. Tyvärr fick varken jag eller Ulf tid att gå på den.

Handling
Någonting overkligt rör sig under ytan i den mäktiga Han-floden, som skär genom hjärtat på den sydkoreanska huvudstaden Seoul. Något vars existens hotar mångmiljonstadens befolkning, som ovetande lever sida vid sida med flodens hemlighet.Den slarvige Gang-du och hans dotter Hyen-seo lever med Gang-dus far vid flodbanken.

När rykten börjar spridas om något omänskligt i flodvattnet, bryr de sig först inte om dem, utan följer hellre sin släkting Nam-jus framfart i de nationella bågskytte-mästerskapen på tv. Men ryktena besannas ? med katastrofala följder för Gang-du och hans familj.

Både Conan och Herr Bergström lovordar filmen, så detta är defintivt ett biotips när den går upp under nästa år. ?r du lite otålig så kan du beställa den härifrån, releasedatum den 20:e december.

Smurfarna blir film

Schtroumpfs_Smurfs_wallpaper_fond_d_ecran.jpg

Moviehole uppger att de haft ett litet samtal med producenten Jordan Kerner om ett av dennes kommande projekt, nämligen en filmatisering av Smurfarna.

Kerner till Moviehole: ”It’s a 3-D/CG Smurfs. You just can’t make those guys live ? it’d be a little weird, but a 3D Shrek world of them – that’s fantastic.”

Kerner säger att han har gjort en grundlig research om den tecknade serien.

”Having seen all 234 episodes of the show, numerous times, Herb Ratner and I have been working really hard at looking where all the holes were in the episodes – ya’know, like all of a sudden another woman appears, it’s not just smurfette ? and what we’ve done is we’ve plugged all those holes in a trilogy of three movies, and we reveal things as we go along.”

Smurf-trilogin kommer enligt honom bli den animerade Sagan om Ringen – men genom ögonen på de här idioterna (smurfarna). Eftersom de är söta och lite fjantiga så kommer det ju bli en komisk men fortfarande väldigt varmhjärtad version av Sagan om Ringen, inte bokstavligt talat, men en episk story på det sättet.

Missförstå mig rätt, jag älskar film i alla dess former, men Smurfarna? Och inte en utan tre filmer om Smurfarna!? En tecknad serie som hade sina (om den ens hade det?) glansdagar i mitten på åttiotalet, jag förstår bara inte vem de här filmerna är riktade till.
Någon som kan kasta lite ljus över den frågan?

Via Moviehole.net och Comingsoon.net

Jean-Claude Van Damme medverkar inte i Rush Hour 3

Jean-Claude
Jean-Claude, din lilla ljug-apa!

I juli skrev jag, och i stort resten av filmsiterna i världen, om att ”The Muscles from Brussels” skulle medverka i den kommande Rush Hour 3 med Chris Rock och Jackie Chan. Nu har Jean-Claude gått ut i Empire och sagt att han har ljugit ihop allting.

Van Damme till Empire: ”You know, it was just a comment, a joke, that I made during an interview. I said, ‘We?ve got Jackie, we?ve got Chris Tucker ? what about me, making it a trio?'”

Det var synd det, för det var det enda som skulle få mig att frivilligt kolla på denna rulle. På sin höjd kanske jag skulle glo på den för att få se de obligatoriska ”Jacke-Chan-bloopers” i eftertexterna.

Läs mera hos Empire

Chenoweth som Parton, Lindsay Lohan som Stevie Nicks?

Lindsay Lohan i Just My Luck
Lindsay Lohan i Just My Luck

Lindsay Lohan är, enligt en källa till Stuff, intresserad av att göra en biopic på en musiker. Hon suktar lite efter en Oscar och ska man se på filmer som Ray och Walk The Line så är det biopics som gäller. Musikern som Lohan har satt sikte på är Fleetwood Macs Stevie Nicks.

Life and Style Weekly magazine: ”Lindsay says that movies like Ray and Walk the Line are good examples of the kinds of projects she’d like to do.”

Enligt Stuff så håller Lohan på att förhandla om rättigheterna. Hon är även intresserad av att producera filmen själv. Lägg med största sannolik till att hon även kommer att sjunga.

Kristin ChenowethEn annan skådis som är intresserad av att göra biopics är Kristin Chenoweth, känd från bland annat The West Wing och den extremt dåliga Robin Williams-”komedin” RV. Hon är sugen på att få tolka Dolly Parton. Kristin verkar vara charmig och jag gillade verkligen hennes karaktär i The West Wing. Där sjunger hon även lite i ett avsnitt. Jag har dock inte det örat, så jag kan inte säga om hon kommer göra bra ifrån sig om hon ska sjunga i filmen.

Kristin till Starpulse: ”I’m lacking in a few areas, bust-wise, but she has said publicly that if that were to ever come to pass she sees me doing it. She’s told me that as well to my face. She walked up to me and she said, ‘I’ve been hearing about you now Kristy. I just can’t see anybody else playing me but you.'”

Apropå Chenoweth. Dagens lika som bär är Kristin och Glamourprinsessan Karolina. Själv är jag mest peppad kring Parton-projektet, hängde på låsen och fixade två biljetter till hennes konsert i Globen i mars 2007. Ska även påpekas att jag är stort Fleetwood-fan, kanske dock inte riktigt lika stort Lohan-fan. Därav min icke-pepp inför det ”ryktet”.

Första bilden från Transformers

Transformers - Här skulle bilden vara egentligen, men jag är för feg för att publicera den här.

En första bild från Transformers, tagen från en mobilkamera, har läckt ut på nätet. Läckan är antagligen Industrial Light & Magic som gör specialeffekterna för filmen. Bilden visar en decepticon, Skorponok, som anfaller Tyrese Gibsons kompani av soldater. Klicka på nedan länk för att se bilden.

Får du en FORBIDDEN: Markera adressraden och tryck på ”enter” så ska den dyka upp.

Klicka här för bilden

Spider-Man på Fox och omslaget till Empire

Spider-Man 3

Totte tipsade via Bloggywood Forum om ett YouTube-klipp från tv-kanalen Fox om Spider-Man 3. Nu finns den även att titta på den officiella sajten för filmen i Quicktime. Kvalitén är något bättre, men den är lite mindre i formatet. Det är kvittar alltså om du väljer YouTube-varianten eller Quicktimen.

I klippet får du bland annat se en väldigt snabb glimt av Venom, Eddie Brock, Harry Osborn och någon konstig ansiktsmask och mycket mera. Kanskte inte så där jättemycket nytt, men är du intresserad så ta en titt.

Filmtidningen Empire gör även om sitt utseende och har Spider-Man på omslaget. Ta en titt på omslaget!

Via SuperHeroHype

Casino Royale slår öppningsrekord

Casino Royale

Att den senaste Bond-filmen har haft premiär har nog inte passerat dig obemärkt. Filmen öppnade i helgen i 18 länder och gick in på första plats i alla länder förrutom i USA där den öppnade på andra plats. Hittills så har Casino Royale spelat in ca 225 miljoner dollar utanför USA. Då har den fortfarande inte öppnat i de ganska stora marknaderna Japan, Korea, Italien och Australien.

I USA har filmen spelat in runt 94 miljoner dollar och helgens förstaplats förlorades mot den animerade pingvinfilmen Happy Feet. Det är nästan en regel än undantag att en familjevänlig film innehar förstaplatsen vid premiärhelgen. Barnfamiljer är en köpstark målgrupp för biograferna.

Det är alltså väldigt troligt att Casino Royale kommer att gå förbi Die Another Day från 2002 som den mest inkomstbringande Bond-rulle någonsin.

Casino Royale hade som sagt Sverigepremiär i helgen och öppnade med den största öppningen någonsin i Sverige för en film med 15-årsgräns. Filmen sågs av hela 155.382 besökare och öppnade på 133 biografer och slog därmed Bond-filmen ??Tomorrow Never Dies?? som tidigare hade rekordöppningen för en film med 15-årsgräns i Sverige.

Daniel Craig kan möta kritiken han fått med rak rygg och ett mindre leende. Hans rolltolkning och själva filmen verkar falla folk i smaken. Det syns inte bara på biokassorna, utan även på IMDB då Casino Royale innehar det högsta betyget bland alla Bond-filmer hittills. Snitt på 8.1 av 10 på lite över 21.000 röster. Detta klår Goldfinger från 1964 som har 7.8 av 25.000 röster.

Här är min recension av Casino Royale.

Via Deadline Hollywood Daily

SFF: Sherrybaby vinnare av bronshästen på årets filmfestival

Stockholms Filmfestival
Maggie Gyllenhaal i Sherrybaby
Maggie Gyllenhaal i Sherrybaby

?rets jury har gjort sina val och presenterar nu vinnarna på Stockholms 17:e Internationella Filmfestival. För andra gången i festivalens historia kan en kvinnlig regissör kliva fram och ta emot det åtråvärda hederspriset för bästa film.

2006 års Bronshäst för bästa film går till Sherrybaby av Laurie Collyer.

I filmen får vi följa Sherrys (Maggie Gyllenhaal) väg tillbaka efter att ha avtjänat ett treårigt fängelsestraff för ett brott hon begått som heroinberoende nittonåring. Sherry gör allt för att bevisa för sig själv och sin omgivning att hon klarar av ett liv utanför fängelsemurarna. Drogproblem och djupa ärr från barndomen står dock emellan Sherry och det hon helst av allt vill ? att återigen bli förälder åt den dotter hon en gång tvingats lämna. Sherrybaby är Laurie Collyers spelfilmsdebut.

Bästa film: Sherrybaby av Laurie Collyer
Juryns motivering: ”En ren och hjärtskärande berättelse om överlevnad och värdighet. Collyer tar oss med på en desperat jakt på kärlek, genom ett landskap av kamp, skuld och krossade drömmar ? en resa som är svår att betrakta och omöjlig att glömma”.

Bästa regidebut: Daniel Sanchez Arévalo för Darkbluealmostblack
Juryns motivering: ”En djupt humanistisk film som berättas med otrolig värme, lätthet och elegans. Detta är historieberättande när det är som allra bäst, med rörande skådespelarinsatser och utsökta visuella egenskaper”.

Bästa skådespelerska: Maggie Gyllenhaal för Sherrybaby
Juryns motivering: ”Sårbar. ?kta. Kompromisslös. Gyllenhaals bländande framträdande träffar åskådaren hårt och kommer att sätta en ny standard för skådespelare världen över”.

Bästa skådespelare: Ryan Gosling för Half Nelson
Juryns motivering: ”Med ärlighet, charm och ett sorgset leende balanserar Gosling på avgrundens brant. Han ger ett nytt ansikte åt drogberoende och mänskligt värde åt ett förlorat jag”.

Läs mer

SFF: Face2Face med Ryan Fleck – Regissören till Half Nelson

Stockholms Filmfestival
Ryan Fleck

Efter visningen av Half Nelson under Stockholms Filmfestival kom regissören Ryan Fleck upp på scenen för en Face2Face. Nu listar inte SFF vilken moderator det var för just denna Face2Face, och jag hörde inte riktigt vad hon sade när hon presenterade sig. I denna nedskrift listas hon som SFF.

Mikrofonen dog även ca 6 minuter in i intervjuen, så detta är enbart de första 6 minutrarna.

SFF: I first wanna say that it was a fantastic movie, I was very impressed, I think we all are. And there is an Oscars buzz so we’ll all hope for nominations. First i want you to show me how to do a Half Nelson, it’s a wrestling move isn’t it?

// Ryan visar en half nelson på journalisten varvid applåder följer.

SFF: It’s a grip that makes you not able to move?

Ryan Fleck: Well, yes it’s a wrestling hold that, a grip that you can get out of but it’s difficult, you have to struggle. It’s a metaphore for struggle.

Läs mer

SFF: Recension av Science of Sleep

Stockholms Filmfestival
Copyright SF

Stephane, en mexikansk-fransk ung man med livlig fantasi, återvänder till sin mors Paris för ett jobb. Ett kreativt jobb hade han hoppats, men verkligheten gör honom besviken ännu en gång. När två kvinnor flyttar in i en grannlägenhet och misstar honom för en ur flytthjälpen. Stephané fattar tycke för en av dem, men det hela blir väldigt absurt när han utöver att låtsas vara någon annan försöker göra sig förstådd på engelska eller bristfällig franska. ?msesidiga missförstånd följer och tristessen på jobbet får till slut Stephané att helt tappa fotfästet i verkligheten, varpå hans drömmar väller in i vardagen.

Efter Michel Gondrys samarbete med Charlie Kaufman i Eternal Sunshine of The Spotless Mind har förväntningarna givetvis varit höga på denna, hans nästa film. Men utan den flerfaldigt oscarnominerade manusförfattaren vid sin sida blir Gondrys experiment med filmberättandet bara tomma och pretentiösa.

Som Stephané prövar Gael Garcia Bernal återigen sina fans genom att skänka sin karisma till en karaktär som med djupa brister. Det är mycket sympatiskt av honom, och det gör också filmen något mer intressant. I Babel visade han sig vara en egoistisk strulpelle, här är han en ung kille som är alltför förlorad i sig själv. Den franske komikern Alain Chabat är också med på ett hörn som Stephanés arbetskamrat, men får likt Charlotte Gainsbourg inte tillfälle att bidra med särskilt mycket.

Galenskapen i de drömda scenerna – med stillbildsanimerade stadslandskap och gigantiska händer i gips – måste ha varit väldigt rolig att skapa, men lite av det sprider sig till oss i biopubliken. Fiktionen bryts och du sitter och tittar på en tv-studio i kartong utan att få ut något av det. Paris, Stephanes arbetsplats och annat i Stephanes verklighet är dessutom väldigt trist fotat. Gondrys egna musikvideor berör långt mer än denna film, även om här finns en del roliga ideér och replikskiften (”Anarki i cellofanet!”).

Betyg 3 av 6 (Bra!)