GIFF: Recension Going to pieces- the rise and fall of slasher film

bloggywoodfilmfestival.jpggoingtopiecesmindre.jpg Min första dag på festivalen avslutades med en dokumentär. Det var inte vilken dokumentär som helst utan den om slasher filmer. ?åå sköna stolar, iste i hållaren, macka i magen och block i knät. Välbekanta ansikten och klipp på duken. Kan det BLI bättre?

Varför ser vi på filmer som de här? Hur fick de sånt fäste? ?r de skadliga? ?r de anti-feministiska och förlöljigande av kvinnor? Välbekanta namn som Carpenter, Craven, Hitchcock och Cunningham mfl försöker reda ut de många frågetecken som råder kring slasherfilm samtidigt som vi får en historisk resa över dess utveckling. Intervjuer varvas med en stor portion klipp ur genrens många hörnstenar: Halloween, Friday the 13th, Prom night, A nightmare on Elm Street etc.

Det här är 1,5 timmars mys rakt igenom: Going to pieces är välproducerad med högt tempo och mycket humor! Allting flyter på bra och med smarta övergångar lotsas vi genom slasherdjungeln. Precis som i en skräckfilm kastas jag mellan tillfredsställelse och obehag (på grund av de många klippen…) Den här dokumentären är inget för känsliga personer, många av de slashigaste klippen finns med och vi får t ex en djupgående bild av hur specialeffektkillen jobbar. Att det faktiskt är någon mer eller mindre störd person som sitter och funderar över sätt att döda ungdomar på. Om inte annat ett kreativt arbete. ;).

Jag vill inte att filmen ska ta slut- om det är för att jag brinner för ämnet och kan sluka fakta i mängder eller för att filmen är så där toppen bra är svårt att definiera efter en visning. Men det är förmodligen en blandning av båda.

Kul att de använde exakt samma bild som jag valde till mitt slasherspecial ;).

Betyg 5 av 6

10 reaktion på “GIFF: Recension Going to pieces- the rise and fall of slasher film

  1. Den här skräckfilmen som är också en episodfilm och som hade runt 20 regissörer som Wes Craven, John Carpenter och George A. Romero.

    Kommer den filmen att visas på filmfestivalen?

  2. Apropå Masters Of Horror, är det bara jag som blev grymt besviken på dem? Jag har å andra sidan inte sett alla, bara 9 eller 10, men hur kan man sumpa en sån fantastisk idé? Jag förstår inte. Samla the shit inom skräckregissörer (det kan å andra sidan diskuteras) och låta dem göra nästan vad de vill. Nu när jag tänker på det så tror jag faktiskt inte att de fick göra vad de ville, för då skulle flera avsnitt varit så mycket läskigare och äckligare. Jag satt mest och gäspade och undrade var the action var nånstans. Kanske så var mina förväntingar lite högt ställda, men att få en att rycka till lite borde de väl iaf lyckats med, eller?

    Jag tycker mest att det är synd. Ett tappert försök till skrämsel föll pladask ner i den medelmåttiga massan. Aaaargh! Men de kanske har blåst på ordentligt för 2:a säsongen?

  3. Har bara sett några Masters of Horror från första säsongen, men må ju säga att John Carpenters Cigarette Burns var ju faktiskt riktigt jäkla bra…Udo Kier borgar ju för kvalitet, hehe.

    Miikes Imprint var mest äcklig och Joe Dantes Homecoming var faktiskt rätt ok i sin humor och samhällskritik, resten var rätt illa av de jag sett… Bortsett från Landis Deer Woman, som inte direkt var bra, men dock underhållande. Kanske dags att kolla in säsong 2 som sagt

  4. Japp masters of horror är en tv-serie.

    Har dock inget med Going to pieces att göra (vad jag vet i allafall ;)).

    Going to pieces är en dokumentär om slasher film och dess regissörer.

    Masters of horror= serie entimmes filmer gjorda av kända slasherregissörer som sänts på Tv.

  5. För övrigt så verkar dokumentären riktigt intressant. Kan nog bli bökig att få tag i för oss vanliga dödliga, eller?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>