Oscar 2007: Dubbelrecension av Babel

babel-rinko1.jpg

Babel är en av favoriterna bland de fem filmer som nästa söndag har möjlighet att vinna bästa film vid Oscarsgalan. Reaktionerna på filmen har dock varit ytterst blandade. I Sverige mottogs den av lovord från kritikerna, men i USA liksom på nätet hyllas och sågas det om vartannat. Här är nu Helena och Ulf med två väldigt olika perspektiv på filmen. Berätta gärna i kommentarerna var ni står i det hela.

HelenalHelena tycker till om Babel

Enligt min ”Barnens bibel” kretsar historien kring Babel om ett torn: Människorna var på den tiden ett enat folk som talade samma språk och de hade lärt sig att jobba tillsammans. De beslutade sig för att bygga ett torn ändå upp till himlen. (= de fick storhetsvansinne). Gud blev putt och straffade dem genom att dela upp dem i mindre grupper, sprida ut dem över världen och ge dem olika språk. Jordens invånare började ”babbla” på olika vis och vi kunde inte längre förstå varandra. I denna oscarkanditat förs de olika språken samman igen och vi får det bekräftat att kommunikation är svårt.

Regissören Alejandro González Iñárritu bygger precis som i 21 gram upp handlingen likt ett pussel, och vi får bit för bit ledtrådar till vad som hänt. I slutet av filmen beskådar vi en komplett tavla. Precis som i ovanstående verk påvisar González i Babel hur till synes oskyldiga händelser tillsammans med misskommunikation sprider sig som ringar på vattnet: Ett vapen mindre i en världsdel innebär ett vapen mer i en annan.

Det stora temat binds ihop av fyra små berättelser som också har sina individuella budskap: En Maroccansk familj skaffar sig hjälpmedel för att vakta sina getter; en änkeman i Japan försöker febrilt kommunicera med sin döv-stumma tonårsflicka som gör allt för att få mänsklig kontakt; ett amerikanskt par är på semester för att lappa ihop sitt äktenskap och frun blir skjuten genom rutan i bussen; samtidigt hemma i staterna tar hushållerskan med sig parets två barn för en dag i Mexiko, tyvärr blir inte återresan riktigt vad de tänkt sig.

Många tankar väcks av denna film och det är svårt att veta vart man ska börja. Teman som globalisering, politik, kultur och kärlek vävs samman med kommunikationen som knutpunkt. Det handlar om försförståelse vs. fördomar och vilka medel man tar till när vi inte känner oss förstådda och bekräftade. För att göra en lång histora kort, detta är ingen munter film: det är 142 minuter misär rakt igenom. Men precis när jag överväger att hoppa från balkongen är det något som håller mig kvar. Resan är ganska seg och mestadels känns det ytligt och som om Alejandro González Iñárritu kör en repris på 21 grams. Dock så får jag något att behålla i slutet av filmen och det ska Babel ha credit för.

Vi har sett det förut och vissa stunder undrar jag som sagt varför jag sitter kvar. Anledningen är historien om döv-stumma Chieko, fantastiskt spelad av Rinko Kikuchi. Hon överglänser filmen med sin gestaltning av en tonårsflicka som helt tappat kontrollen över livet och som inte riktigt förstår vad som händer i henne. Cate Blanchett är bra som alltid och hon har trots sin Hollywood-glans en förmåga att smälta in i vilken miljö som helst. En förmåga som Brad Pitt absolut inte har. Det har kanske inte direkt med hans skådespeleri att göra, men det blir inte trovärdigt att se honom gråta i Marocco- han hamnar i skuggan av Blanchett. I rollen som flickan Debbie syns Dakotas syrra Elle Fanning och jag konstaterar att även hon kan skådespela. Spielberg har nog redan lagt vantarna på henne!

Tidningen Stardust jämför Babel med fjolårets överskattade oscarhit Crash, något som jag inte protesterar mot alls. Om vi har rätt innebär det att oscarjuryn kommer att ge Babel stående ovationer. Filmen har samlat ihop sju nomineringar: Bästa film, Bästa original manus, Bästa kvinnliga biroll (2st), Bästa Regi, Bästa Klippning och Bästa originalmusik.

Babel – snart i ett klassrum nära dig.

Betyg 3 av 6

HelenalUlf tycker till om Babel
Jag är svag för svepande, sympatiska ambitioner. Det är bara att erkänna. Och egentligen föll jag väl redan där för Babel.

Andra har skrivit så mycket bättre än jag skulle kunna om revolten mot det vanliga narrativa berättandet, men jag ser Babel som ännu en fortsättning på den utvecklingen. Filmen har ett rakt och strikt berättande med väldigt bra skådespelare och en integritet i de olika historierna. Men framförallt har den en väldigt egen struktur, hålls ihop i sömmarna av endast detta klassiska tema. Varje episod är oerhört bra agerad, fotad och regisserad. Och sen är det kanske bara upp till ens personliga smak om man tycker att alla öden behöver knytas samman på ett starkt sätt eller om det som här räcker med att dessa olika teman slutförs parallellt med en perifer ramhistoria.

Brad Pitt
spelar en högst ordinär man, med ett spann av egenskaper från bra till mindre bra. Förväntningen att en filmstjärnas roll oundvikligen formas för att passa skådespelarens image – liksom för att möta publikens förhoppningar – kommer på skam. ?n mer gäller detta för Gael Garcia Bernals karaktär, som visar sig vara långt mindre tillförlitlig än man först räknat med. Hela ensemblen spelar bra, men Bernal, Pitt och även Cate Blanchett lider lite av att sympatin mest hamnar hos hemhjälpen spelad av Adriana Barraza och den blinda döva tonårstjejen spelad av Rinko Kikuchi.

Berättelserna är alla ytterst verklighetsnära och de tillåts spela ut utan övertydlighet eller inbyggda moralkakor. De indviduella rollerna är inte heller några av dem några av dem några förskönade protagonister och den bristfälliga kommunikation dem emellan – som alltså är hela filmens tema – kommer naturligt och blir inte övertydlig.

Guillermo Arriaga ska hyllas för sitt manus, men Alejandro González Iñárritu regisserar också med en så säker hand att filmens få, plötsligt introducerade nya stilgrepp smälter in i historieberättandet som de alltid funnits. Jag tänker t ex på hur livemusik i en scen plötsligt tonar ut till att bli romantisk filmmusik med tunna stråkar och därmed introducerar ett montage. I en annan film hade det varit pretentiöst, det är ett plötsligt, uppmärksamhetssökande grepp, men här funkar det så bra. Filmen och dess filmspråk har redan etablerat en förtrogenhet med publiken och håller ett sådant tempo att det fungerar hur bra som helst.

Babel är den i stunden bästa film jag sett. I mina tonår har jag varit långt mer emotionellt drabbad, långt mer överväldigad. Men det har helt enkelt aldrig hänt att jag sett en film som berättat så intelligent, trovärdigt, musikaliskt, skarpt. Och det i en film med ett så gott syfte och hjärta.

Betyg 5 av 6

13 reaktion på “Oscar 2007: Dubbelrecension av Babel

  1. Bra film, smart och med häftigt berättarstil.

    Bra recensioner, håller med båda, men ”överskattade… Crash”? Nej. Dessutom tycker jag att Adriana Barraza som är nominerad för kvinnlig biroll inte gjorde så bra ifrån sig.

    (i mitt tycke)

  2. jag håller inte med Ulf om att Rinko Kikuchis karaktär var blind ;) men annars ligger mitt betyg närmare Ulfs än Helenas. Dessutom vill jag minnas att Brad Pitt skötta sig alldeles utmärkt, men det kanske bara är jag som behöver se om filmen eller?

    Bra recensioner av er båda dock!

  3. Tja, kul att ni gillar recensionerna, peeps! Och Totte, jag menade ju det som en metafor för att.. hon var döv. :)

    Det kommer bli mer oscar-hajp här på sajten för övrigt. Bland annat ska jag och Helena liveblogga från galan (vi sitter i olika städer och ska synka det via Skype, får väl se hur det går).

    Ni är hjärtligt välkomna att hänga lite här då, om ni inte har annat för er.

  4. Rättelse: Vi ska liveblogga OM galan. Liveblogga från TV-S?NDNINGEN av galan. De där riskkapitalisterna som ger oss pengar att flyga till världens alla festivaler och galor har inte riktigt dykt upp ännu.

  5. Jag och några kompisar ska försöka live-blogga under galan i år också. Vi gjorde det förra året samtidigt som vi satt på chatten på DVDForum och mös. Förra året samsades vi om en dator. Blev lite jobbigt att chatta liveuppdatera två bloggar. Iår blir vi flera personer, men då också flera datorer :D
    Men nu måste man ju även hålla kolla på Bloggywood iår :D

  6. Jag skrev; ”Cate Blanchett är bra som alltid och hon har trots sin Hollywood-glans en förmåga att smälta in i vilken miljö som helst. En förmåga som Brad Pitt absolut inte har. Det har kanske inte direkt med hans skådespeleri att göra, men det blir inte trovärdigt att se honom gråta i Marocco- han hamnar i skuggan av Blanchett.”

    Dvs. Jag tycker han sköter sig rätt bra, men jag blir ändå inte övertygad. Han är vad jag skulle kalla fel-castad ;).

  7. Vad kul med en dubbelrecension av en film. Det var ju det absolut bästa inslaget i Filmkrönikan (mellan Orvar och Emma) när det begav sig.

    Jag lutar åt att hålla med de som kallar Babel för ‘sökt’. Jag tycker att många verkar vara alldeles för fascinerade av att historien knyts samman på ett (enligt mig) ganska så långsökt sätt.

    Så jag håller väl mer med Helenas betyg än Ulfs, även om jag inte kan förlåta Helena för att påså att Dakota Fanning kan skådespela. Nej, där går gränsen. Hu!

  8. En annan kul idé jag tänkte på var om vi sätter upp en SkypeCast. För de som inte vet vad det är så är det helt enkelt ett Skypesamtal där upp till hundra personer kan deltaga.

    Vi skulle kunna sätta upp en egen, kallad tex ”Oscarsgalan 2006″, sedan är det bara att sitta där med mikrofonen och titta på galan ”tillsammans”…

    http://skypecasts.skype.com/skypecasts/home

  9. Helena: Jaså, var det där som Kanal9 gömde sig. På kanal9.nu. Jag googlade dem i helgen, men fann inget. De var lika onåbara som imdb.com (försök kontakta dem, försök!)

    Daniel: Låter som en cool grej med SkypeCast. Som att samla en massa folk i ett rum, lite. Lite av det där gamla nittiotalsuttrycket ”cyberspace” :) Jag kanske tittar in, men har tveksamma multi-tasking-skills, så kanske inte.

    Oskar: Kul att du gillar initiativet! Och jag förstår de som tycker att ramhistorien i Babel verkar sökt, men enligt mig så hålls den medvetet vag/förminskad och själva upplösningen av filmen – poängen med den – nås istället via det parallella slutförande av temat i varje historia. Och jag är flummig nog att tycka att man kan göra så :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>