Att göra film är inte längre lönsamt

Filmstjärnor, regissörer och producenter har blivit för dyra. Det slår analytikerna på Merrill Lynch fast i en rapport med namnet ”Do Movies Make Money?”. Där fastslås att det numera utbetalas upp till tjugofem procent av omsättningen till tidigare nämnda grupper och att detta i sig håller på att urholka filmindustrin. Sammanlagt menar rapporten att de sammanställda förlusterna för filmbolagen uppgick till närmare två miljarder dollar förra året.

Nu är utbetalningen av royaltyn och bonusar inte den enda skurken i systemet, försäljningen av DVD-filmer har nämligen sjunkit oförutsett mycket, runt sexton procent i den internationella marknaden och hälften så mycket inom USA. Tidigare har filmbolagen satt i system att tjäna pengar på DVD-släppen och taktiken har fungerat där en film som inte tjänat in tillräckligt med pengar på biobiljetter istället blivit en kassako på DVD. Detta är inte längre ett faktum.

Intressant är att rapporten släpps samtidigt som Writers Guild gått i strejk i USA på grunden att författarna vill ha en större bit av kakan från försäljningen av filmer online och på skiva.

Källor: Vassa eggen och World Screen.

4 reaktion på “Att göra film är inte längre lönsamt

  1. Ge mindre pengar till skådespelarna som får 12 miljoner dollar för varje film.
    Ta in nytt folk.
    Gå tillbaks, en film behöver inte kosta 120 miljoner dollar…
    Känns som om Hollywood inte vill sträva sig framåt, de vill stå och stampa…

  2. Jag instämmer med Joakim. Mycket av problemet anser jag vara de absurda löner som storstjärnor kräver för att delta i vad som är riktigt skräpiga filmer.

    Ta t.ex. den tredje Rush Hour-filmen. Jackie Chan och Chris Tucker ville ha 20 miljoner dollar var för att vara med. Det betyder att filmen måste dra in minst 40 miljoner dollar bara för att betala TV? M?NNISKOR. Visst, Jackie Chan förtjänar lite flis (han har ju nån talang nånstans) men Chris Tucker förtjänar enbart en fläskläpp och en örfil.

    Betänk sen att varenda en som är inblandad i kedjan från producenter ner till snubben som hämtar vatten till regissören anser sig själv ”stjärnmaterial” och vill ha en löjligt överblåst del av kakan – och då är det inte lika konstigt att 1½ timmes underhållning plötsligt kostar 160-200 miljoner dollar att tillverka. 85% av dessa ”storfilmer” är dessutom urvattnade och fjantiga remakes på gamla succéer, vilket inte direkt gör det hela mindre overkligt.

    Den andra sidan av myntet är att branschen inte är det minsta medvetna om det här själva utan hellre föredrar att skylla på DVD-försäljning och ”pirater”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>