Recension: 27 Dresses

27dresses1.jpg

27 Dresses är som en zombie- eller vampyrrulle. I alla fall på det sätt att de människor som befolkar en romantisk komedi inte finns på riktigt. Eller ja, kanske en eller två av dem, men huvudobjekten hittar du förmodligen inte någonstans i världen ? främst på grund av deras övernaturliga förmåga att förlåta varandra. De är övermänskligt förstående och så lyhörda för andra människors känslor att det är fullständigt overkligt.

Men, men. Rom-com?s är ju också genrefilmer och i en sådan måste ett antal ingredienser finnas.

Olycklig kärlek? Check. Någon som kommer mellan dig och den du är olyckligt kär i? Check. En person, av det motsatta könet, du hatar men till slut ändå hamnar ihop med? Check. En lite larvig, något utstuderad, scen där en eller annan person bedyrar sin kärlek inför en folksamling? Check. En folksamling som dessutom applåderar. Hell yes ? check!

Personligen tycker jag den bästa rom-com som gjorts är svenska Hundtricket.
Mycket för att den är en ??riktig?? romantisk komedi, samtidigt som den driver med genren. Hundtrickets ??applåd-scen?? är helt fantastisk och får mig att skratta lika mycket varje gång.

Men tillbaka till 27 Dresses ? en film som är bitvis snyftig, bitvis gapskrattig, bitvis lagom romantisk. Alla i ensemblen gör sina jobb bra, förutom filmens (tyvärr) svagaste punkt ? det vill säga svenska Malin ?kerman. Det blir lite för mycket manér över henne, hon rör sig och pratar nästan precis som Cameron Diaz. Så tyckte alla vi tre som såg filmen faktiskt, oberoende av varandra lustigt nog. Någon annan?

Nåväl, för att göra en lång historia kort. En bra rom-com. Inte lysande, inte dålig. Bra.

Betyg 3 av 6

En reaktion på “Recension: 27 Dresses

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>