Casey och Ridley – ett par snälla killar

Så här är det; jag är inte vidare förtjust i Ridley Scott. Jag nekar inte att han gjorde en handfull riktigt schyssta filmer, fast det gick över och efter 1991 har allt han puttat ur sig på sin höjd bestått av en snyggt polerad yta. Min åsikt, den står jag fast vid.

Vad jag däremot är förtjust i, är film noir och Casey Affleck (som för inte länge sedan gjorde sin till dags dato starkaste insats i passande mörka Gone Baby Gone). The Kind One är filmen som vänligt nog kommer kombinera de båda. Storyn, som Variaty beskriver den, ger oss Affleck som mannen med minnesförlust som finner sig själv med en maffiasnubbe som arbetsgivare. Som om inte det vore nog, går han dessutom och kärar ner sig i snubbens flickvän. Tokigheter av alla de slag lär följa.

Det ska erkännas, det var inte förrän det här inlägget nästan skrivits färdigt som jag insåg att Scott bara nämns som producent i Varietys artikel, vilket torde göra det tryggare för mig, fastän hans producerande inte är jättemycket mer imponerande än hans regilista.

Och där har ni hummerns kärna. Manusförfattaren Tom Epperson, även författare till boken filmen baseras på, skrev The Gift tillsammnas Billy Bob Thornton och det bådar också gått. Ja, tre goda ting ska förhoppningsvis lyckas övervinna en mindre bra detalj, även om detaljen skulle råka bli regissören.

5 reaktion på “Casey och Ridley – ett par snälla killar

  1. Skulle knappt säga att Gone Baby Gone är det starkaste jag sett från Casey Affleck.

    Jag tycker att hans insats i The Assassination of Jesse James by the Coward Robert Ford var långt mer imponerande.

    Ogillar Ridley på senare år så än så längre ser jag inte fram emot detta.

  2. Jovisst, Casey imponerade stort i TAoJJbtCRF (en titel som jag för övrigt avgudar), däremot var filmen för mig allt annat än överväldigande (raka motsatsen till överväldigande, faktiskt, men jag kan för mig liv inte komma på vad det heter på svenska) och det speglar av sig i insatserna. ?ven om skådespelarinsatserna överlag var filmens allra största styrka.

  3. Jävligt sant Josip. Casey Afflecks skådespelarprestation i The Assasination of Jesse James var nog den bästa prestationen under hela 2007 enligt mig.

  4. Synd att höra att du inte gillade Assassination of Jesse James, Fredrik.

    Själv avgudade jag filmen och satt helt stilla genom nästa tre timmar. Blev nästa gråtfärdig av det vackra foto och musiken; samt hur historien utspelade sig.

    Jaja, smaken är som baken och jag är off-topic. =D

  5. Casey sköter bra i bägge filmer som nämns, men ‘Gone baby gone’ är en medelmåtta.

    Kan hålla med om några nya filmer, men man kan knappast se förbi filmer som ‘Gladiator’ och ‘Hannibal’ som är två otroligt väl genomförda filmer.
    Underbart tempo, otroligt snygga och starka rollprestationer. Och Jaquin Phoenix i ‘Gladiator’ är fantastisk!
    Längtar till ‘ NOttingham’

    Ridley kan verliken hantera filmskapande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>