Trailer: Unstoppable

Jag älskar Tony Scott. Få gör skamlös, snygg, snabb, underhållning som han, och snabb kommer passa in när Unstoppable släpps lös. Trailern snubblade jag över för en tid sedan och blev kär direkt, dels för att medan konceptet knappast är originellt – skenande tåg och en massa liv riskeras om inte några få dugliga män kan sätta stopp för det – men det är ett koncept jag gillar. Det är tufft med tåg, tuff-tufft. Dels dyker det upp skådespelare jag verkligen gillar.

Denzel Washington i all ära, vad som verkligen kittlar mina fanpojkenerver, är Rosario Dawson och Ethan Suplee. Rosario är en av mina stora favoriter, en magnifik kvinna som jag är mer än bara lite kär i. Ethan är väl ännu mest kände från filmer av Kevin Smith men förtjänar mer uppmärksamhet än så. Chris Pine överraskade mig som kapten Kirk i Star Trek, jag ser fram emot att se hur han för sig här, och Kevin Dunn är alltid ett nöje att se. Alltid.

Således. En film om ett ostoppbart tåg, med skådespelare jag är barnsligt förtjust i, regisserad av Tony Scott. Hur kan man inte bli upphetsad? Om trailern håller vad den lovar, lär jag behöva bära kondom i biosalongen.

Det här tåget rullade ut från Wired.

Mäktige Joss Whedon och The Avengers

Joss & The Avengers

På tal om Jon Favreau. Jag närde förhoppningar om att han skulle ta sig an filmen det rör sig mot, av den senaste tidens Marvel-filmatiseringar som ska leda vägen mot The Avengers verkade för mig bäst lämpad. Inte för att han är bästa regissören eller gjort bästa filmen, utan för att han är en jäkligt bra regissör med rätt typ av känsla.

Det vill säga, till Joss Whedons namn släpptes.

Det är sant, jag må vara subjektivt lagd här, jag är ett stort fan av mannen ifråga. Det går inte att komma ifrån. Det går heller inte att komma ifrån att han är en duktig regissör (om en något oslipad i långfilmsformat) och en ännu bättre manusförfattare, som definitivt har en historia med vad som krävs för en ensemblerulle. Det är med ensembler han gör sig bäst, Buffy the Vampire Slayer och Firefly (och dess långfilmsuppföljare Serenity) har alla underbart ensemblespel (såväl i skådespelarna själva som hur oerhört bra de fungerar med varandra), och underskattade Dollhouse blev som bäst när man koncentrerade sig minst på ensam Echo och mer på alla på en och samma gång.

Vilket naturligtvis är det riktigt underbara. Jag blev glad och nyfiken bara vid nyheten att han skulle regissera, med uppgiften om att han ska skriva manus också – tillsammans med sin bror Zack Whedon – blev jag hoppfull och pepp på riktigt. Att han ska renskriva Captain America (troligtvis rätt mycket mer för att den ska passa ihop med hans film än för dess nuvarande kvalitet) också är en stor bonus, inte bara för att Zak Penn är en högst tvivelaktig manusförfattare. Jag trodde på hans namn med X-Men 2, ett positivt intryck han högst effektivt motbevisade med Elektra, X3 och The Incredible Hulk (i alla tre fallen visserligen med regissörer som också är allt annat än pålitliga, så man vet ju aldrig, men tills motsatsen bevisar är han i min bok usel).

Det ska tilläggas att Joss namn inte är helt spikat än. Uppgifterna kommer från flera håll, inklusive trovärdiga Variety och trovärdigaste MovieZine, men det enda som uttalats från officiellt håll än så länge är producenten Avi Arads kommentar under ett pågående konvent om Captain America-manusets renskrivning.

Å andra sidan har vad jag sett ingenting, varken nekande eller jakande, yttrats från Joss Whedons egna fingrar. Vid falska rykten, speciellt när det gäller något av den här storleken, brukar han kunna vara rätt kvick att dementera på Whedonesque.com. Jag misstänker att det handlar om munkavel, utannonserandet ska göras vid rätt tidpunkt (kanske pågående konvents sista marvelpanel, kanske är alla papper helt enkelt inte påskrivna än), och tills dess får varken bu eller bä deklareras av någon inblandad part.

Jag kan förstås ha tokigt fel i min lilla slutanalys men ett stackars litet stort fan kan väl få ha hoppet en stund.

Om en trailer: Iron Man 2

Det är i min mening inga egentliga spoilers i den här texten, inte om man har sett trailern, men vill man sätta sig framför filmen helt ovetandes kan det vara klokt att undvika. Du är varnad.

Jag var stormförtjust i Iron Man 1. Även om det aldrig var någon karaktär jag i min uppväxt med Marvel kände något större intresse i, ändrade Jon Favreau och Robert Downey Jr på det, ganska rejält, och således blev mitt pepp inför uppföljaren omedelbart stor. Till den här trailern anlände.

Missförstå mig inte, det är en hygglig trailer med massa coola scener och de i sig är i allra högsta grad peppframkallande. Min nagel i ögonvrån är att det är en trailer för en enda film. Jag tänker att kanske borde det ha varit två.

För många kockar i serietidningssoppan är ett återkommande, och välkänt, problem, och även om jag inte håller med alla exempel som brukar ges (Batman Returns håller jag fortfarande som den bästa pre-nolanfladdermusen) bådar magkänslan lite illa. Det är inte enbart på grund av för mycket kaffe idag.

Whiplash och Justin Hammer är inga problem, den förstnämnda verkar vara en bra skurk och jag gillar tanken på att han har Hammer bakom ryggen. Med Black Widow börjar det bli problematiskt, och lägg till såväl Nick Fury (hur cool han än är) som War Machine, och fläska på med ett helt gäng metallmän till och man (jag) börjar undra hur tusan det här ska kunna flyta på i bara ett par timmar. Metallmännen stör mig dessutom på grund av likheten med förra filmens huvudskurk och att han till slut hamnade i Tony Starks första metalldräkt. Whiplash, baserat på vad som visas i trailern, hade varit ett tillräckligt farligt hot för Iron Man helt i en regi.

Med det sagt finns det ett par orsaker till att jag inte helt förtvivlar. Det ena är att metallmännen verkar vara någon slags drönare. Jag tänker mig ett rätt enkelt hinder som inte tillåts ta upp allt för mycket speltid. Det andra är Jon Favreau. Någonstans litar jag ändå på honom, det måste jag, på att han kan balansera filmens alla akter och inte ge för mycket utrymme till något som bara blir i vägen.

En sista sak: Väskan. Sista klipp är min absoluta favoritgrej i hela trailern. Väskan är en enormt snygg tillbaka koppling till gamla tiders serietidningar, till när Tony Stark bar omkring sin uppenbarligen väldigt smidigt byggda dräkt i en (antagligen specialtillverkad) portfölj. Lösningen i filmen är annorlunda, här är dräkten väskan (och jag misstänker att det handlar om en simplare reservdräkt), en mycket bättre och snyggare lösning, och det ser förbaskat coolt ut.

Oscars 2010: En delreflektion

Oscars 2010

För andra året någonsin, eller åtminstone sedan svensk TV började sända direkt, har jag haft oturen att inte kunna följa med under sändningen. De här gången till lika delar på grund av jobb som sjukdom, även om sjukdomen ändå gjorde så att jag inte kunde gå till jobbet, och det är en annan historia för en annan blogg, en annan gång. Mer repriser och referat går det dock att ha ordentliga åsikter ändå, och även om jag ännu inte bestämt mig för om jag ska se hela galan i efterhand (jag ska inte ljuga, en dum idé som efterhandskommentering lockar) har jag åtminstone sett inledningen. Och skaffat mig åsikter därefter.

Kort uttryckt skulle man väl kunna säga som så, att helt lyckat var det inte.
Läs mer

The Social Network – En liten film om Facebook

Alla män på bilden medverkar även i artikeln

Alla män på bilden medverkar även i artikeln

Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till The Social Network. Å ena sidan regisseras den av David Fincher, som är min favorit bland regissörer, och skrivs av Aaron Sorkin, som har gjort en hel del fantastisk television. Å andra sidan är det en film om hur Facebook blev till och blev en faktor att räkna med. Det är en tjänst som jag visserligen uppskattar men inte ett ämne som får mig känna någon pepp. Och så ska en av de stora rollerna ska spelas av Justin Timberlake.

Det innebär förstås inte att allt hopp är ute. Det intryck som jag har fått (från olika platser sedan jag först hörde talas om den) av boken som filmen baseras på, The Accidental Billionaires av Ben Mezrich, är att den verkar inte nödvändigtvis vara helt trogen verklighetens händelseförlopp men innehåller material som gjort för ett underhållande drama på vit duk, speciellt i händerna på män som Sorkin och Fincher. Att Jeff Cronenweth utsetts till fotograf gör heller ingen skada. Cronenweth hade det ansvaret på Fight Club. Fight Club är en jävligt snygg film.

Utöver det är i ärlighetens namn är mina åsikter om Timberlakes skådespelsförmåga helt baserad på fördomar och förutfattade meningar, jag har aldrig sett honom agera i någonting och David Fincher brukar inte ha för vana att hyra in kassa aktörer. Han kanske har någonting. Det är kanske möjligt.

Trots att inlägget skrivs med mindre entusiasm än man kan vänta sig när det gäller en rulle Fincher lägger sin hand på, planerar jag naturligtvis vara på plats i biosalongen redan första helgen. Namnen bakom har den effekten. Det är bara det, att min kropp verkligen inte kan bestämma sig för om jag ska vara pepp eller depp, och det är en underlig känsla. En förbaskat underlig känsla.

Andra skådespelare knutna till projektet heter Andrew Garfield (Doctor Who, The Imaginarium of Doctor Parnassus) och Jessie Eisenberg (The Squid and the Whale).

Källor: Variety och The Works and Genius of David Fincher.

Intervju: Patton Oswalt

Patton Oswalt

Är du ett fan av Patton Oswalt? Om inte, då borde du vara det. Han är en fruktansvärt rolig komiker som på sistone tagit allt fler steg in på en mer seriös skådespelarbana. Hans senaste äventyr är kommande Big Fan, om en enstöring som bor kvar hemma hos sin mamma och är besatt av New York Giants, och som får kämpa med konsekvenserna när hans stora idol misshandlar honom. Filmen är skriven och regisserad (regidebut, till och med) av Robert Siegel, som skrev manuset till Darren Aronofskys senaste mästerverk The Wrestler, vilket bara det är en anledning att vara positivt inställd till Big Fan.

Vad jag vill tipsa om nu, är en intervju The Onions respektabla A.V. Club har gjort med Oswalt och det är ett par sidor man gott kan slösa en gnutta tid på; både tidskrift och intervjuobjekt är alltid läsvärda.

Hancock 2 har författare

Hancock 2

Jag är medeten om att jag befinner mig i någon form av minioritet här men jag tyckte faktiskt om Hancock ganska mycket. Will Smith var inte på sitt överspelande humör och gjorde ett bra jobb, och jag är ett fan av regissör Peter Berg. Ett tag har det varit känt att en uppföljare är på gång, eller åtminstone att de inblandade ville göra den, och nu har manusförfattare hyrts in. Det är författare av den där sorten som får mig känna automatisk extra nyfikenhet och lust.

De heter Adam Fierro och Glen Mazzara, var båda inblandade i The Shield (även känd som en av de bästa snutserierna någonsin) med att skriva och producera, och Fierro har haft samma positioner på nästan lika lysande seriemördardramat Dexter.

Det finns ännu inga uppgifter om vad historien kommer handla om eller när vi kan vänta oss premiär.

Trailertips: Inception

Sällan har väl en så kort trailer väckt så mycket pepp som den här, den första till Chris Nolans kommande samtida science fiction-historia (”set within the architecture of the mind”, enligt beskrivning från officiellt håll) Inception. Egentligen finns det inte alltför mycket att säga om saken, mer än att rollbesättningen bestående av bland andra Ellen Page, Joseph Gordon-Levitt, Cillian Murphy, Ken Watanabe, Michael Caine, Tom Berenger och Leonardo DiCaprio (ja, jag är ett fan, och det här ser ut att kunna bli en av hans bättre insatser). Planerad amerikansk premiär är satt till juli 2010, ett datum som jag gärna refererar till som ”alldeles för jäkla långt in i framtiden”.

Trailertips: Brief Interviews with Hideous Men

Gillar du John Krasinski? Jag gillar John Krasinski. Det finns de som tycker han har blivit lite för mycket John Krasinski i The Office. Inte jag, jag gillar honom fortfarande precis som han är. Nu har han gått och regisserat en film. Filmen heter Brief Interview with Hideous Men, är baserad på en bok av David Foster Wallace, och att döma av nyligen släppta trailern kan det bli riktigt bra. John Krasinski är med framför kameran också.

Att den kvinnliga huvudkaraktären delar namn med ena halvan av världens bästa kanadensiska lesbiska tvillingduo ser jag som en mysig bonus.

En absolutivt makalös trailer för The Imaginarium of Doctor Parnassus

Det känns som jag borde tillägga något men jag vet inte vad.

Skulle kunna prata om hur mycket jag ser fram emot The Imaginarium of Doctor Parnassus. Hur Terry Gilliam är en av mina topp 5 favoritregissörer, nej, topp 2 stämmer bättre, och att jag redan har sett fram emot filmen i en smärre evighet. Antagligen skulle jag kunna trycka ur mig ett par rader om Heaths insats och hur väl det ser ut att funka med karaktärens tre ersättningsskådespelare. Jag skulle med stor säkerhet pika Tim Burton, påpeka att Gilliam skulle kunna lära grabbhalvan ett eller annat om datorgenererade fantasivärldar.

Fast jag nöjer mig, åtminstone för stunden, med att påpeka hur absolutivt makalös den här 1½ minut långa, specialeffektsbelagda, internationella trailern är. Jag känner mig hänförd.

Njut.