Recension: Wanted

En enkel kontorsslav tycker att det måste finnas något mer i livet än att sitta i sitt bås och bli utskälld av sin chef. Nej, det är inte den första Matrix-filmen som ska recenseras här men OJ vad Wanted skulle vilja vara det.

Wanted är bara yta. Det finns ingen som helst substans. Visst, det kan vara helt okej med en sån film (ta bara Shoot ?em up som exempel) men när en film försöker vara djup och inte lyckas ? det är då det blir riktigt dåligt.

Det finns liksom ingen tanke med Wanted. Ingen anledning till att den utspelar sig där och när den gör. Det är bara en massa actionscener staplade på varandra, på platser som ska ge maximal explosiv effekt. Som jag var inne på med Matrix och Shoot ?em up ? de filmerna hade ett syfte med sina platser och utnyttjade dessutom miljö och scenografi på ett sätt som inte alls är närvarande i Wanted.

Tre saker fullkomligt hatade jag med den här filmen;

1. Att stackars James McAvoy?s rollfigur är så fenomenalt dåligt skriven att han tvingas spela (över) honom så otroligt överspänd.

2. Det här med att genom en släng med handleden kunna skruva kulor runt hörn och sånt ? det är faktiskt lite coolt. De första två gångerna. Men efter den femtioelfte gången förtas effekten av det fullständigt.

3. Varför i hela friden skulle ett broderskap som påstår sin filosofi att vara ??Döda en för att rädda tusentals?? överhuvudtaget ens riskera att tusentals oskyldiga tågresenärer möter en fasansfull död i en bottenlös ravin?

Och, förlåt mig, 4 (som också är en spoiler). Det är jättefiffigt att rigga tiotusentals råttor med sprängämnen. Det är otroligt märkligt att alla de tiotusentals råttorna lyckas spränga i princip en hel byggnad i luften men ändå lämna SAMTLIGA människor inne i byggnaden helt oskadda.

Så jag är hemskt ledsen. Det här är så långt ifrån bra eller spännande det kan bli. Det enda sättet du kan tycka att den här filmen är bra är om du är tokig i Angelina Jolie, eftersom du får se halva hennes nakna rumpa.

Jag är inte särskilt förtjust i Angelina Jolie men halva hennes rumpa var nog det bästa med den här filmen.

Betyg 1 av 6

Recension: Bee Movie

Jag vet, den kom på bio i december men jag har faktiskt inte hunnit se den förrän nu.
Men den kommer på DVD i slutet av april så…okej?! Okej.

Bee Movie är riktigt klurigt kul. I början.
Det är skoj med alla fyndigheter som levereras inne i bikupan, de fiffiga likartade sakerna som bin gör på nästan samma sätt som vi människor och hur deras levnadsmiljö speglar vår egen och allt sånt där.
Men i samma sekund som Barry lämnar kupan så lämnar också mitt intresse filmen.

Det blir långt, utdraget, överdrivet larvigt och…och…långt!

Vi tar ett exempel. Filmen är barntillåten. Därför innehåller den en utdragen rättegångsscen!?
För att citera vår gamle gode vän Manuel ? ??Que!???.

Bäst i filmen är Patrik Warburton som rösten till Ken, övriga skådespelare presterar fullt godkänt. Det är inte deras fel att manuset inte duger. Eller jo, det är ju Jerry Seinfelds fel.

Betyg 1 av 6

DVD-recension: Balls of fury

Balls of fury
Egentligen hade jag tänkt att detta bloginlägg skulle handla om mitt påskbesök hos David Letterman och The Late show, men efter att ha sett höjdarfilmen ”Balls of fury” igår kväll så får den historien helt enkelt vänta!

Balls of Fury är vilken fånig underdog-komedi som helst, men planterad i ping-pong världen: Underbarnet Randy Daytona förlorar som 10-åring matchen mot den galne tysken – tyvärr har pappan satsat pengar på matchen och blir som följd mördad. 20 år senare söks den numera pluffsiga barunderhållaren Randy upp av en FBI-agent som behöver hjälp att sätta fast elakingen. Vad har han att komma med? Pingisen så klart…

Läs mer

Recension: Fantastic Four – Rise of the Silver Surfer

silversurfer.jpg

Var ska man egentligen börja med en sån här recension när allt man vill är att filmen ska ta slut?

Jag måste säga att jag sällan skådat en sån smaklös soppa. Man undrar ju nästan om de gjort filmen bara för att göra alla fans av Fantastiska Fyran förbannade?

Nu ska jag hissa nördflaggan här förstås ? jag läste alla serietidningar jag kom över med Fantastiska Fyran en gång i tiden. Jag tyckte att dynamiken i gruppen var kanon. Jag tyckte Reed Richards intellekt var avundsvärt och jag tyckte att deras krafter var skitballa. I serien alltså. I filmens värld har de ju inget att komma med. Faktum är att de ju faktiskt inte slåss med någon alls utom deras fiende från första filmen, och då är det bara en av dem som fajtas.

Ett stort problem med filmen är också själva surfaren. Han är dåligt animerad och Lawrence Fishburnes röst passar inte alls. I mitt huvud ringde bara ”Morhpeus! Morpheus!” så fort han sa ett ljud ? hade de inte också snott repliker från The Matrix? Kanske bara min fantasi.

Och så Galactus. Alla som läst serien förstår mig nog. Galactus ? ett moln? Ett djävla oväder!? Jag blir så?????H!

Och med risk för att avslöja slutet nu ? hur pantad är Galactus om han nu skapar ett sändebud/en härold som faktiskt har kraften att förgöra honom? Och när surfaren nu har kraften att göra det ? varför gjorde han inte det med en gång? Då hade vi kanske sluppit den här riktiga kalkonen. Se den INTE!

Betyg 1 av 6

Recension: Epic Movie

epicmovie.jpg

Skaparna av Scary Movie-trilogin och Date Movie har nu släppt loss ett nytt spektakel i biosfären: Epic Movie. Den här gången är det episka och allmänt storslagna filmer som blir offer för ”humorn”. Da Vinci koden, Pirates of the Caribbean och MTV cribs står för ett par inslag, även storyn i Superman returns får sig ett par slagdängor.

Med en trevande inledning som bygger på Charlie and the chocolate factory, kommer den ännu mer tveksamma kärnan av filmen som utgår från The Chronicles of Narnia: The lion, the witch and the wardrobe. Förresten, nu var jag lite väl snäll. Filmen är varken trevande eller tveksam – här talar vi meningslöst lidande utan motstycke.

Det är svårt att inte jämföra detta spektakel med kusinerna Scary movie 1, 2 och 3, men de hade i allafall lite genomtänkta finesser, speciellt när det gäller manus. ?ven om de små finesserna blev uppblandade med pubertal humor så har de filmerna något som roar; kluriga inslag bestående av ironiska kommentarer av andra verk. Epic Movie har ingenting, absolut ingenting att komma med. Att t ex plocka in en Borat-lookalike som gör exakt samma sak som originalet – fast sämre – är inte roligt någonstans, bara lågt och straffbart. Kiss och bajs-”humorn” har tagit över och kvar finns bara 86 min som kan liknas vid naglar som långsamt dras över svarta tavlan.

Epic Movie är sammansatt av lösryckta knappt synliga fragment förmedlat med ett fallerande skådespeleri och en åmande Carmen Electra i blå kroppsstrumpa. (I och för sig så är hon ju bra på just det). Den här filmen kan inte vara bra – hur bakfull/trött/flamsig man en är.

Betyg 1 av 6