Recension: The Omen

theomen.jpg

Undertitel: ”På remakefronten intet nytt”
*Spoiler varning*

Det är en stor dag- äntligen är det 060606 och Damien får ta sin ”vuxen-terror” till nya oanade höjder. Originalet gjordes 1976 av Richard Donner och kom att bli lite av en modern klassiker. Den här gången är det John Moore som ger sig på den onde femåringen. ?rets upplaga har onekligen en genomtänkt marknadsföring och det är väl överflödigt att säga att någon hade funderat länge över datumet för världspremiären ;).

Blir det några nya oanade höjder då? Nja, något positivt är att man verkligen försökt nutidsanknyta historien. Till exempel så är tolkningarna av bibelverserna uppdaterade vilket lyfter en aning så att remaken inte känns helt förgäves. Detta sker dock bland annat med referenser till World Trade Center och översvämningar. Ok, skräckfilmer behövs i tider som dessa, men det blir för mycket. *Muttrar något om djävulen som USAs bundsförvant*.

Det var visserligen över ett årtionde sedan jag såg originalet, men den ”nya förbättrade” upplagan är ingen sensation. Resultatet känns närmast platt och tråkigt: ”Skräckmomenten” är planterade en kvart i förväg och är föga överraskande, Damien själv är inte hälften så otäck som jag vill att han ska vara, och skådespeleriet är generellt mediokert med undantag av en lysande Mia Farrow. Kanske är filmen jättebra om man inte sett originalet innan, men man väntar sig kort sagt mycket mer. Jag skulle hemskt gärna ge filmen en trea, men det tar emot! För att kompensera eventuella upprörda läsare vill jag ge er ett tips: Vill ni se ett riktigt djävulskt barn bänka er framför Phone istället!

Betyg: 2