Spielberg anställer Sally Field som Abraham Lincolns fru

Sally Field som Mary Todd Lincoln - Bild fr?¥n SlashFilm

Steven Spielberg planerar att göra en film av president Abraham Lincolns liv när han är färdig med den kommande Indy-filmen. Något av världshistoriens mest passande rollbesättningar måste vara Liam Neeson som den långe presidenten. Med skägget på plats och höghatten på huvudet så är liknelsen stor.

/Film skriver nu att Sally Field (Jag skulle skriva att hon spelade i Forrest Gump, men den enda rollen som är något att nämna är så klart Nu blåser vi snuten. Punkt.) är klar som Lincolns fru Mary Todd Lincoln. Filmen har det passande namnet Lincoln.

Mary Todd Lincoln lades in på sinnesjukhus i sina äldre dagar efter att hennes man blivit skjuten, mitt framför henne hållandes hennes hand, och bara ett av hennes fyra barn till vuxen ålder.

Nu säger vi det vi alla tänker på tillsammans på tre. 1. 2. 3: Oscarsroll!

Bröder i konflikt

Jake & Tobey

Hollywood med skandinavisk koppling, det kanske kan vara intressant? Variety berättar om en kommande engelskspråkig version av Susanne Biers Bröder. Det är alltså en dansk förlaga, förtydligar jag för er som brukar rikta intressepilarna åt helt andra delar av den cineastiska världen.

Historien behandlar en man som skickas till Afghanistan medan hans bror stannar kvar och tar hand om mannens familj. Tobey Maguire gör soldaten och Jake Gyllenhaal hans bror, som är familjens svarta får, och därmed bör det vara ordentligt upplagt för intensivt drama.

Jag har inte sett Biers film, tyvärr, så mitt intresse är helt oberoende av den och har mer att göra med en story som för mina tankar åt ungefär samma håll som Indian Runner och Deer Hunter (som för övrigt är favoritfilm). En snäppet starkare orsak, faktiskt, är att få se Maguire och Gyllenhaal tillsammans. Jag gillar båda, fast det är framför allt den senare som får det att rycka i kroppen – Jake Gyllenhaal är en av de bättre unga skådespelarna, nej förresten, han är en av de bättre skådespelarna (punkt slut) verksamma i Hollywood just nu.

Att filmen dessutom är skriven av David Benioff, som har fantastiska 25th Hour på sitt samvete (jag väljer glömma och ignorera Troy) och regisserad av Jim Sheridan hjälper till. Han har i sin tur gjort en handfull lovordade filmer och av dom har jag bara sett I faderns namn, men om den är något att gå efter, tänker jag fortsätta känna mig rejält intresserad.

Bröder fick ju gott betyg av kritikerna och det känns som Brothers har alla möjligheter att följa form. I november beräknas inspelningarna vara igång.

Om någon undrar över inläggets titel, har jag faktiskt ingen aning om det någonsin blir en konflikt mellan de båda, men jag var tvungen att tillvara på tillfället att smyga den där direktöversättningen på en av Voxtrots bästa låtar.

Oh yes, there will be blood

There will be blood

Ibland måste man ursäkta sig att vissa saker flyger förbi än. I detta fall är det promo-teasern för Paul Thomas Andersons There Will Be Blood. En film som är länge efterlängtad. PT Anderson har inte gjort en film sedan 2002 års Punch Drunk Love (om man inte räknar med ryktet att han spökregisserade Robert Altmans A Prairie Home Companion).

Promo-teasern kunde du se redan i juni. Jag skyller på att jag då bara hade en månad kvar till mitt bröllop och tänkte på andra saker.

Nedan inbakade teaser nådde mig när jag läste nyheten om den första affischen från filmen hos Slashfilm. En vacker affisch.

För några dagar sedan visades 20 minuter från filmen på Telluride Film Festival i Colorado och rykten säger att det är bland det bästa som visades på hela festivalen.

There Will Be Blood var planerad att ha premiär i november borta i staterna. Premiären är uppskjuten till den 26:e december, och då i begränsad spridning. Den 15:e februari har den svensk biopremiär.

Oh yes. Detta blir bra.

Recension: Freedom Writers


”Hmm… Detta kanske kan ge mig ännu en Oscar?”

Erin, en ung idealist till lärare kommer till en nyligen integrerad skola i Long Beach. Hennes elevers vardag är fylld av våld, skräck och rasism och skolgården är strikt uppdelad i olika territorier mellan eleverna. Personalen på skolan har gett upp för längesedan och tror inte att det går att lära eleverna någonting. Kan Erin engagera eleverna, få dem att vilja lära sig och framför allt kunna trivas med varandra?

Läs mer

Recension: Jakten på lycka

?nnu en film som handlar om att ta sig fram trots tuffa odds har sett dagens ljus. Givetvis ackompanjerad av smetiga Hollywood-stråkar och små gulliga barn som är så lillgamla att kväljningsreflexen ligger nära. Denna gång är mannen som tar sig fram mot alla odds Chris Gardner, spelad av Will Smith. Det lillgamla barnet spelas sensationellt inte av Dakota Fanning (hon må vara duktig, men det blir svårt att få henne kännas trovärdig som Will Smiths son) utan av Jaden Smith som i verkliga livet faktiskt är Will Smiths son.

Chris är försäljaren som säljer en maskin ingen vill ha, han ligger efter med hyran och förhållandet knakar i fogarna. Till råga på allt har han en liten son med topz-frisyr han måste försörja. Givetvis går allt åt skogen och det är där stråkarna och de uppenbara försöken till att få publiken tårögd kommer in. Samtidigt som Chris kämpar för att tjäna pengar så att han och sonen kan klara sig så praktiserar han utan lön på en aktiefirma med målet att få fast anställning där. Livet är riktigt hårt för vår huvudperson med andra ord.

Jakten på lycka är baserad på en sann historia vilket på ett sätt gör det Chris gör lite mer imponerande och inspirerande. Dock har jag svårt att känna full sympati med Smiths huvudperson då han sitter i klistret på grund av en del korkade val han gjort. Att han envisas att släpa med sig sin son genom allt elände då sonen förmodligen skulle mått bättre av att bo med sin mor kan man ifrågasätta. Envisheten i att han försöker sälja sin eländiga maskin istället för att ta ett annat lågavlönat jobb med fast inkomst är en annan sak jag ifrågasätter.

Tyvärr blir det ett lågt betyg till denna film, allt känns lite väl utstuderat för att kunna beröra djupare. Jaden Smith gör dock ett skapligt jobb som sonen, trots att det är barnroll modell 1A enligt Hollywood-mallen. Nu väntar jag på att få se Will Smith i en riktigt bra film, det skulle kännas uppfriskande för omväxlings skull.

Recension: The Fountain

Kommer ni ihåg när Brad Pitt hade en björnfitta i ansiktet? I skvallerpressen kunde Jennifer Aniston ses tillsammans med en uteliggare vars ansikte pryddes av ett massivt skägg. ?ret var 2002 och uteliggaren vid Anistons sida var alltså hennes dåvarande make, Brad Pitt. Med björnfitta i ansiktet. Anledningen till herr Pitts generösa skäggväxt var The Fountain. Filmen var alltså på gång redan för några år sedan med Brad Pitt och Cate Blanchett i huvudrollerna. Darren Aronofsky, regissören bakom 1998 års indiesuccé Pi och 2000 års nattsvarta knarkskildring Requiem for a Dream skulle stå för regin. Samarbetet mellan Pitt och Aronofsky brakade dock ihop på grund av ”konstnärlig konflikt” och Pitt lämnade filmen för att spela in Troja istället. Efter Pitt gått sin väg så lämnade Blanchett också och filmen lades på is.

Tidigt 2004 var filmen tillbaka på spelplanen igen. Denna gången med en budget som var ungefär hälften så stor som tidigare och med Hugh Jackman och Rachel Weisz i huvudrollerna. Så, var det värt väntan och vad handlar egentligen filmen om?

I The Fountain får vi följa tre historier som utspelar sig med femhundra års mellanrum mellan varandra. I 1500-talets Spanien ger sig conquistadoren Tomas iväg, på order av sin drottning Isabel, in i amazonasdjungeln för att söka efter ett träd som ska vara en källa till evigt liv. ?r 2000 möter vi cancerläkaren Tom som panikslaget söker ett botemedel mot sin fru Izzys cancer men samtidigt är blind för att det Izzy helst av allt vill ha är lite sällskap och ömhet sin sista tid i livet. I framtiden, cirka år 2500, är Tomas en astronaut svävandes i en bubbla i rymden tillsammans med livets träd. Samtidigt som dessa tre historier utspelar sig i olika tider så korsar de varandra och svävar ihop. Låter det komplicerat? Det är det!

Vid en första anblick kan det vara lätt att avfärda The Fountain som svår, pretentiös och flummig. Och visst, sådana aspekter finns det helt klart av denna film. Samtidigt är den otroligt vacker och engagerande. Jag behöver inte få allt förklarat för mig för att kunna ta del av filmen. Fotografin är helt magisk och det är riktigt härligt att se framtidscenerna med Hugh Jackman svävandes i sin bubbla. För att skapa en unik rymdstämning så använde sig Aronofsky inte av datorgrafik utan filmade istället kemiska reaktioner. Resultatet är magnifikt!

Att få kopplingen mellan de tre historierna att fungera är svårt men det är inte där tyngdpunkten ligger i denna film. Själva poängen och vad filmen vill visa är istället människans ständiga kamp mot döden, smärta och sjukdomar. Filmen använder sig en hel del av symbolik och kan till viss del jämföras med sista timmen av ?r 2001 – en rymdhistoria. Det är konstigt, djupt och väldigt vackert. Rekommenderas.

Betyg 4 av 6

Oscar 2007: Recension av Apocalypto


Alfahanne numero uno.

Apocalypto handlar om ett mayarike i förfall. I en civilisation där undergången flåsar i nacken härjar dessutom en hemsk sjukdom som tar sina offer ett efter ett. Ledarna beslutar i ett försök att blidka gudarna att offra mer människor under stora rituella fester. Det är med andra ord upplagt för ond, bråd död i Mel Gibsons senaste film.

I Mayarikets djupa skogar får vi följa Jaguar Paw, en jägare som lever ett rätt lugnt och skönt liv fram till den dag han och innevånarna i hans by blir tillfångatagna med målet att bli offrade till gudarna. Under kampen i byn lyckas han dock undsätta sin familj i en djup grotta. När Jaguar Paw och byfolket senare förlorar kampen och blir bortförda ser det rätt eländigt ut då hans höggravida kvinna och hans son sitter i grottan utan mat, vatten eller möjlighet att ta sig därifrån.

Det här med autencitet verkar viktigt för Gibson. Om filmen utspelar sig för tvåtusen år sedan under Jesus sista dagar ska banne mig alla snacka arameiska och latin. Om filmen utspelar sig i Mayakulturen för en herrans massa år sedan SKA alla snacka Mayaspråk. Filmen är fantastiskt bra i den synvinkel att den känns autentisk. Mayaindianerna känns verkligen som äkta Mayaindianer och deras djungel känns verkligen som en äkta djungel från Mayariket. Man köper verkligen vad man ser i filmen och inte en endaste gång slungas jag ur illusionen av att det vi nu får se äkta Mayakultur.

Filmens svaghet är att Gibson ägnar lite för kort tid till att bygga upp karaktärerna. Visst tycker man det är hemskt det de utsätts för, men på ett djupare plan är det ändå svårt att helt engagera sig i dem eftersom man inte riktigt får känna dem. I början är det lite buskisvarning, sen blir det otroligt blodigt och våldsamt. Något som sedan övergår i en ren hämnd/jaktfilm.

Stort plus till fotot i filmen. Allt är otroligt vackert. Stort plus ska även delas ut till filmens smink och kostymavdelning som också gjort ett grymt jobb. Allt är otroligt snyggt på ytan. Det är bara det att det skulle behövts mer arbete med story och karaktärer. Det är synd att i en film om mayaindianer får man ändå veta lite för lite om mayaindianer. Oavsett detta tycker jag filmen är bra och är nyfiken på vad Gibson kommer hitta på härnäst på vita duken.

Apocalypto är nominerad till tre Oscars i kategorierna smink, ljudklippning och bästa ljud.

Recension: Pans labyrint


Båda ljusa och mörka krafter huserar i labyrinten.

Legenden berättar om underjordens rike, en plats där sjukdom, död och sorg inte existerade. Där bodde en kung, en drottning och deras dotter. Dottern, prinsessan, drömde om människornas värld med sol, fågelsång och varma vindar. En dag lyckades hon ta sig upp från underjorden för att uppleva världen ovanför. Hon glömde sin sanna identitet och ursprung och utsattes för kyla, sjukdom och elände. Till slut dog prinsessan, ensam och olycklig. Hennes far konungen visste dock att hennes själ skulle komma tillbaka så småningom, om än i en annan kropp, på en annan plats och tid.

?ret är 1944 och inbördeskriget i Spanien är över, ett fåtal rebeller gör fortfarande motstånd mot Francos arméer men slaget är ändå förlorat. Den unga flickan Ofelia (Ivana Baquero) flyttar med sin höggravida mamma ut på landsbygden till sin nye styvfar, den grymme kaptenen Vidal. Ofelia vantrivs bland alla soldater och med sin nye far och modern mår dåligt av graviditeten. När flickan får kontakt med en fé inser hon att det kanske finns ett annat liv och en annan värld en den grymma hon lever i nu.

Efter att ha sett trailern till Pans labyrint var mina förväntningar stora. Jag skulle inte bli besviken visade det sig. Historien är bra och engagerande och specialeffekterna är mycket välgjorda. Något positivt är att regissören Guillermo Del Toro verkligen vågar bli ”mörk” när historien kräver det. Vi slipper Hollywoods tillrättalagda ”PG-rated”-stuk. Skådespelandet är överlag riktigt bra och den som sticker ut mest ur skådespelarensemblen är Sergi López som den monstruöse kaptenen.

Jag hade väntat mig mer handlingen från labyrintens fantasifyllda värld och mer om karaktärerna vi stöter på där. Den mycket intressanta ”The Pale Man” (se bilden) får vi veta alldeles för lite om och mycket fokus ligger på Ofelias hårda verklighet på kaptenens gård. Om det är negativt eller inte går nog åsikterna isär om men jag skulle gladeligen sett lite mer ”fantasy” och mindre ”verklighet”.

Filmen är dock otroligt vacker, välspelad och grym och mörk men inte utan hopp. Du skrivs inget på näsan utan handlingen (och slutet) lämnar en hel del öppet för tolkning. Se den och fly in i en annan värld under två timmar!

Kolla när Pans labyrint går på bio.

En närmare titt på: Syriana

George Clooney i Syriana - Copyright Warner Bros.

Syriana” är en politisk thriller med jordens naturresurser i huvudrollen. All världens olja börjar ta slut och 90% av allt som finns kvar finns i mellan östern. Handlingen visar korruptionen och intrigerna kring den stora och värdefulla oljeindustrin. Allt från höjdarna i Washington D.C. som sluter sin avtal i de inre rummen till männen som jobbar på oljefälten i Persiska viken. Allt detta vävs samman till en film om jakten på makt och rikedom.

Vem gör den?
”Syriana” är skriven och regisserad av Stephen Gaghan. Det är Gaghans andra film som regissör. Den första var den inte alltför lyckade ”Abandon” med Katie Holmes och Benjamin Bratt. Däremot lyckades Gaghan mycket bättre när han skrev manuset till Steven Soderberghs ”Traffic”. För den prestationen belönades han med en Oscar för bästa manus.

Producerar gör bland annat Steven Soderbergh och George Clooney med sitt bolag Section Eight. Filmer som har kommit från dessa herrar den senaste tiden är ”Good Night, and Good Luck” (2005), som är Oscarsnominerad, ”Bubble” (2005), Soderberghs senaste som har premiär på bio, dvd, och över internet samtidigt och ”Oceans 12″. Bland annat. Clooney och Soderbergh har många bollar i luften med sitt bolag och har fyra filmer på G bara under 2006.

Vilka medverkar?
I rollistan ser vi flertalet stora namn. Bland annat Matt Damon, Christopher Plummer, George Clooney, Chris Cooper, Amanda Peet, William Hurt och Tim Blake Nelson.

?r den bra då?
”Syriana” har blivit nominerad för 12 olika priser. George Clooney har blivit Oscarsnominerad för bästa skådespelare i biroll och Gaghan för bästa manus skrivet direkt för film. Clooney vann en Golden Globe för sin rolltolkning. ”Syriana” hade biopremiär i USA den 9:e december. Av vanliga dödliga har den fått 7.1 i snitt på IMDB med 6.500 röster och fått certifikatet ”Fresh” från Rotten Tomatoes med 73 av 100.

2 positiva röster, och 2 negativa röster

”A complex, intriguing narrative about oil, terrorism, money and power.”
- A.O. Scott, NEW YORK TIMES

”No dry civics lesson, this fighting-mad film isn’t just hot, it’s incendiary. And no one gets off the hook. You see it with the exhilarating feeling that a movie can make a difference.”
- Peter Travers, ROLLING STONE

”It’s hard to get passionately swept away by a movie when you’re struggling continually to figure out who’s doing what to whom and why.”
- Ruthe Stein, SAN FRANCISCO CHRONICLE

”I’m still waiting to see the film that was advertised in its great trailer. As actually released, the movie is completely dead. … One of the worst films of the year.”
- Steve Rhodes, INTERNET REVIEWS

Finns det något att se på?
En trailer finns att titta på. Den finns även i High Definition-format, det är väl härligt? Bäst ser du den hos Apple och du behöver Quicktime installerat.

Biopremiär
”Syriana” har biopremiär den 3:e mars i Sverige.

Bloggywood säger: Filmen verkar helt klart intressant och blir nog sevärd om du gillade ”Traffic”. Det gjorde i alla fall jag. Den har genererat en hel del positiv buzz över nätet och blivit nominerad här och var. Oscarsnomineringarna för Gaghan och Clooney kan väl bara båda gott. Filmen tar även upp ett väldigt aktuellt ämne, vi får hoppas att den tillför något och kanske får folk att tänka…

Och nu till något helt annat. Detta inlägg var det första av sitt slag här på Bloggywood. Jag har planer på flera ”En närmare titt på…”-inlägg. Jag skulle gärna vilja veta om DU tyckte detta var läsvärt. Fick du veta något nytt? ?r det något som du saknar? Skulle du se fram emot fler sådana här inlägg? Vad var dåligt? Eller var det perfektion rakt igenom? Tveka inte att lämna din kommentar. Du kan även kontakta mig via ”Kontakta Bloggywood” i högerspalten. Och du… Tack för att du läser och kom gärna igen!