Darren Aronofsky vill göra om The Fountain

Aronofsky säger till MTV att han skulle vilja återbesöka The Fountain nån gång i framtiden.

?It wouldn?t be a ?director?s cut,??? he said ? more like an alternate story told with the addition of unused footage from the first go-round. This would be a complicated project on a couple of levels, though, and it?s at least a few years away.??

Jag diggade the Fountain rejält så det här låter riktigt spännande. Däremot så undrar jag vad det är för material det skulle kunna tänkas vara. Såvitt jag vet så drog sig Brad Pitt ur det första försöket att göra filmen några veckor innan inspelningen skulle sätta igång. Kan det vara nåt ur den grafiska romanen? Och är det nån som har läst den?

Pojkarna bakom 300 och The Fountain filmar Ocean?

Ocean

Producenterna Gianni Nunnari (300) och Nick Wechsler (The Fountain) har skaffat sig option på att filma Ocean. Ocean är en serie från Warren Ellis som nu även finns tillgänglig som en grafisk roman.

Jag har inte läst Ocean tidigare, men diggar handlingen:

Wikipedia:
Set in an era ”one hundred years from now”, Ocean is a hard science fiction story that tells the tale of Nathan Kane, a United Nations special weapons inspector, and his mission to Cold Harbor, a UN research station in orbit around Europa.

The Harbor’s scientists have discovered a set of nonhuman artifacts in the ocean deep below the ice that covers the planet, and further research reveals that the artifacts are the weapons, wormhole-based transport system, and cryogenic resting place of a warlike race of prehuman beings.

This culture’s home world was located between Mars and Jupiter, and in their ongoing civil war, they wrought great damage on Mars, which used to be a far more temperate, colonized Earthlike planet before its atmosphere was destroyed.

Via Cinematical och Variety

Recension: The Fountain

Kommer ni ihåg när Brad Pitt hade en björnfitta i ansiktet? I skvallerpressen kunde Jennifer Aniston ses tillsammans med en uteliggare vars ansikte pryddes av ett massivt skägg. ?ret var 2002 och uteliggaren vid Anistons sida var alltså hennes dåvarande make, Brad Pitt. Med björnfitta i ansiktet. Anledningen till herr Pitts generösa skäggväxt var The Fountain. Filmen var alltså på gång redan för några år sedan med Brad Pitt och Cate Blanchett i huvudrollerna. Darren Aronofsky, regissören bakom 1998 års indiesuccé Pi och 2000 års nattsvarta knarkskildring Requiem for a Dream skulle stå för regin. Samarbetet mellan Pitt och Aronofsky brakade dock ihop på grund av ”konstnärlig konflikt” och Pitt lämnade filmen för att spela in Troja istället. Efter Pitt gått sin väg så lämnade Blanchett också och filmen lades på is.

Tidigt 2004 var filmen tillbaka på spelplanen igen. Denna gången med en budget som var ungefär hälften så stor som tidigare och med Hugh Jackman och Rachel Weisz i huvudrollerna. Så, var det värt väntan och vad handlar egentligen filmen om?

I The Fountain får vi följa tre historier som utspelar sig med femhundra års mellanrum mellan varandra. I 1500-talets Spanien ger sig conquistadoren Tomas iväg, på order av sin drottning Isabel, in i amazonasdjungeln för att söka efter ett träd som ska vara en källa till evigt liv. ?r 2000 möter vi cancerläkaren Tom som panikslaget söker ett botemedel mot sin fru Izzys cancer men samtidigt är blind för att det Izzy helst av allt vill ha är lite sällskap och ömhet sin sista tid i livet. I framtiden, cirka år 2500, är Tomas en astronaut svävandes i en bubbla i rymden tillsammans med livets träd. Samtidigt som dessa tre historier utspelar sig i olika tider så korsar de varandra och svävar ihop. Låter det komplicerat? Det är det!

Vid en första anblick kan det vara lätt att avfärda The Fountain som svår, pretentiös och flummig. Och visst, sådana aspekter finns det helt klart av denna film. Samtidigt är den otroligt vacker och engagerande. Jag behöver inte få allt förklarat för mig för att kunna ta del av filmen. Fotografin är helt magisk och det är riktigt härligt att se framtidscenerna med Hugh Jackman svävandes i sin bubbla. För att skapa en unik rymdstämning så använde sig Aronofsky inte av datorgrafik utan filmade istället kemiska reaktioner. Resultatet är magnifikt!

Att få kopplingen mellan de tre historierna att fungera är svårt men det är inte där tyngdpunkten ligger i denna film. Själva poängen och vad filmen vill visa är istället människans ständiga kamp mot döden, smärta och sjukdomar. Filmen använder sig en hel del av symbolik och kan till viss del jämföras med sista timmen av ?r 2001 – en rymdhistoria. Det är konstigt, djupt och väldigt vackert. Rekommenderas.

Betyg 4 av 6

The Fountain buad i Venedig

Copyright Sandrew Metronome
Det har varit ett tufft år för nyligen etablerade regissörstalanger. I Cannes buades först Sofia Coppolas efterlängtade Marie Antoinette. Sedan lämnade flertalet kritiker visningen av Richard Kellys Southland Tales, en film som ansågs vara en av de sämsta filmerna någonsin. Efter gårdagens visning på Venedigfestivalen måste antagligen också Darren Aronofskys The Fountain läggas till den växande skaran floppar.

Flera källor (här, här och här) rapporterar nämligen om utbredda burop, och båda branschtidningarna sågar den. Variety tycker att det är svårt at engagera sig i de skissartade karaktärerna och kallar den för osammanhängande och tröttsam. Hollywood Reporter kallar den för ”fanciful nonsense” och ”Aronofsky’s flatulent dissertation on the benefits of dying”.

Men filmen har ändå sina fans bland kritiker som sett den tidigare, bl a en (Jeffrey Wells) som hävdar att det är ”the most beautiful and best-crafted cosmic head-trip movie since I don’t know what. 2001: A Space Odyssey? Fight Club? The first half of Altered States?”. Så vi ska kanske vänta med den slutgiltiga domen till filmen går upp i Sverige någon gång under 2007.

Via Cinematical och THR.

Inför Venedigs filmfestival (del 2)

Venedigs filmfestival bjuder på många godbitar. Några av dem kommer säkert att visa sig i de två stora sidokategorierna där urvalet gjorts utanför själva festivalen; International Critics Week och Venice Days (den senare med svenska bidraget Farväl Falkenberg). Men här följer nu ett andra inlägg om filmer från festivalens ”officiella” urval.

fountain.jpg
The Fountain

Vi har skrivit alldeles för lite om The Fountain här på Bloggywood. Efter Requiem for A Dream och Pi finns det goda skäl att nu förvänta sig storverk från Darren Aronofsky. Född ur Aronofskys egna funderingar kring dödlighet berättas The Fountain i tre parallella handlingar. På 1500-talet börjar den spanske conquistadoren Tomas Creo leta efter trädet vars sav ger evigt liv. Som en forskare på 2000-talet försöker han finna ett botemedel mot sin älskades sjukdom. Och som en astronaut på 2500-talet reser han genom rymden och tänker tillbaka på hur han levt sitt liv. Det är ett stort anslag och ett ambitiöst projekt som tagit Aronofsky med partners 7 år att få till biograferna. Svensk premiär någon gång under 2007. Se trailers här (den bombastiska teasern rekommenderas särskilt).

Läs mer